Intervju med Jonas Ekblom

Nyvald ordförande i CombiGene

"En ständigt närvarande smärta kan göra det svårt att arbeta och deltaga i ett normalt socialt liv."

Vid årsstämman den 25 maj 2023 valdes Jonas Ekblom till ny styrelseordförande i CombiGene. Vid årsstämman omvaldes styrelsemedlemmarna Gunilla Lundmark, Peter Nilsson och Per Lundin samt nyvaldes Malin Almgren. CombiGenes styrelse därmed har betydande kunskap och erfarenhet från centrala områden för CombiGenes fortsatta utveckling som forskning, utveckling, affärsutveckling,immaterialrätt, marknadsföring och försäljning samt ekonomi och redovisning.  

Genevägen kontaktade Jonas Ekblom för att höra hur han som nyvald styrelseordförande ser på den fortsatta utvecklingen av CombiGene.

Jonas, kan du kort beskriva dig själv och din bakgrund?
”Jag har en doktorsexamen i experimentell neurologi och är docent i farmakologi vid Uppsala universitet. Jag har jobbat inom bioteknik och läkemedel i snart trettio år. En betydande del av den tiden har jag arbetat i USA, där jag fortfarande har ett starkt nätverk. Under de senaste femton åren har jag främst arbetat med mindre utvecklingsbolag. Jag under åren haft förmånen att vara med i många framgångsrika projekt, men ytterst så är det kanske misstag och motgångar som har erbjudit de mest lärorika erfarenheterna. Jag har under den senaste tioårsperioden deltagit i styrelsearbetet för ett drygt dussin bioteknikbolag i Sverige, Schweiz och USA.”

I början 2023 inledde CombiGene ett samarbete med det danska bolaget Zyneyro för att gemensamt utveckla smärtprogrammet COZY. Programmet består av en peptidbehandling och en genterapi. Hur skulle du vilja kommentera själv vetenskapen bakom smärtprogrammet?
”COZY-programmet avser en helt ny farmakologisk princip för smärtlindring. Ett stort problem med flera av dagens läkemedel för smärtlindring är toleransutveckling, dvs att det vid kontinuerlig behandling krävs allt högre doser av läkemedlet för att uppnå en rimlig smärtkontroll. Data ifrån experimentella modeller med COZY-substanserna indikerar att det inte verkar föreligga någon reduktion av den smärtreducerande effekten över tid. Jag tycker även att det är attraktivt att ha två olika läkemedelsformer, eftersom detta ger bolaget möjlighet till riskspridning. Vi får två bingobrickor istället för en!”

Smärtproblematik är en av sjukvårdens största utmaningar idag. Hur ser du på den kommersiella potentialen för COZY-programmet?
”Det är väl känt att svår kronisk smärta utgör ett mycket stort problem. För individen innebär kronisk smärta ett enormt fysiskt lidande och kan även leda till negativa sociala konsekvenser. En ständigt närvarande smärta kan göra det svårt att arbeta och deltaga i ett normalt socialt liv. Dagens läkemedel är inte utvecklade för att behandla kronisk smärta och har ett antal svåra biverkningar, inte minst den beroendeproblematik som är associerad med bruket av opioider. Kronisk smärta kostar såväl sjukvård som samhället i stort enorma belopp varje år. Sammantaget innebär detta att det finns en mycket stor efterfrågan på nya terapier som inte har de biverkningar vi ser med dagens behandlingar. Det är för tidigt att kvantifiera den kommersiella potentialen för CombiGenes smärtprogram, men om vi är lyckosamma i vår utveckling och lyckas ta smärtprogrammet hela vägen till marknad kommer den ekonomiska uppsidan försiktigt uttryckt att vara mycket betydande.”

Epilepsiprojektet CG01 utlicensierades redan i preklinisk fas. Planerar CombiGene och Zyneyro för en liknande resa med smärtprogrammet?
”Absolut! CombiGenes strategi är att utveckla läkemedelskandidater som vänder sig till stora patientpopulationer till sen preklinisk fas/tidig klinisk fas för att därefter ingå samarbeten med större läkemedelsbolag. Att hitta rätt partner och förhandla fram bra avtal är emellertid något som tar mycket tid i anspråk och det är viktigt att detta avgörande arbete inleds på ett tidigt stadium. Så gjorde vi med epilepsiprojektet CG01 och vi har nu inlett motsvarande arbete inom smärtprogrammet genom de möten och diskussioner som CombiGenes vd Jan Nilsson och Zyneyros vd Peter Horn Møller hade vid BIO Convention 2023 i början av juni i Boston.” 

I maj 2018 fick CombiGene ett anslag om 3,36 miljoner EUR av EU:s Horizon 2020. Bolaget hade då två anställda och ett projekt i tidig preklinisk fas. Idag är CombiGene ett betydligt större bolag med tre projekt som bolaget själv utvecklar och epilepsiprojektet CG01 utlicensierat till Spark Therapeutics som är ett av världens ledande genterapibolag. Vilka milstolpar har varit de mest betydande under denna resa?
”Vi kan börja med det du nämner i din fråga – anslaget från Horizon 2020. Detta anslag var en viktig del i finansieringen av epilepsiprojektet samtidigt som det utgjorde en verklig kvalitetsstämpel på CombiGene som bolag. Valet av de viktigaste serviceleverantörerna för bolagets tillverkningskedja har varit helt avgörande. Genom detta arbete har vi påtagligt ökat förutsättningarna för att kunna framgångsrikt kunna driva andra genterapiprojekt i samma utvecklingsfas. Inlicensieringen av smärtprogrammet COZY har potential att bli mycket viktigt för CombiGene givet den stora problematik som finns med dagens smärtbehandling. Den enskilt mest betydande milstolpen för CombiGene så här långt är självfallet utlicensieringen av epilepsiprojektet till Spark Therapeutics. Detta avtal har redan tillfört CombiGene 8,5 miljoner USD och kan potentiellt tillföra bolaget ytterligare 320 miljoner USD, exklusive royalties. Avtalet med Spark innebar också mycket för CombiGenes renommé och gjorde oss till en ännu attraktivare partner i en rad olika sammanhang.”

CombiGene har ambitionen att bredda sin projektportfölj ytterligare. Är det några särskilda sjukdomsområden som är särskilt intressanta – och i så fall varför?
”Jag vill säga att vi arbetar brett, men vi har identifierat ett antal projekt som vi nu utvärderar för att se om de skulle kunna vara intressanta för oss. Det rör sig bland annat om sjukdomar inom det centrala nervsystemet, endokrina sjukdomar och genetiska muskelsjukdomar.”

Varför är det viktigt att CombiGene breddar projektportföljen?
”All läkemedelsutveckling tar lång tid i anspråk och kostnaderna för att utveckla ett nytt läkemedel är betydande. Om man tittar på läkemedelsbranschen i sin helhet, så är det endast en liten andel av alla läkemedelskandidater som når marknaden. Anledningarna till detta varierar från att läkemedelskandidaten inte har avsedd effekt till att det finns säkerhetsproblem associerade med behandlingen. All läkemedelsutveckling innehåller en preklinisk fas där man utvärderar läkemedelskandidaten på flera olika sätt för att så långt möjligt säkerställa att läkemedlet är både effektivt och säkert innan man inleder den kliniska utveckling, det vill säga studier i människa. Framgångar i den prekliniska fasen utgör emellertid ingen garanti för framgång i den kliniska fasen, det går ofta inte att på ett enkelt sätt att översätta resultaten från prekliniska experiment till effekt i människa. Det är därför inte heller ovanligt att man upptäcker att en läkemedelskandidat inte uppfyller kraven på effekt och/eller säkerhet när man inleder den kliniska fasen. Att ha en bred projektportfölj är viktigt eftersom det väsentligt ökar chanserna att nå hela vägen till marknad. På ett sätt är det lite som en fotbollsmatch. Alla målchanser resulterar inte i mål, men ju flera chanser man får, desto fler mål kommer man att göra.”

Avslutningsvis, hur ser du på framtiden för CombiGene?
”Jag ser mycket positivt på framtiden för CombiGene. Bolaget har genom epilepsiprojektet visat att det kan ta ett projekt till sen preklinisk fas och utlicensiera det till en världsledande aktör – Spark Therapeutics var ett av de allra första bolagen som fick en genterapi godkänd för den amerikanska marknaden. Den första generationens genterapibolag hade inte lyxen att kunna köpa kvalificerade tjänster för produktion av försöksläkemedel av externa serviceleverantörer. De första bolagen inom denna sektor var därför tvingade att bygga upp och validera intern produktionskapacitet vilket är förknippat med stora investeringar. CombiGene har däremot haft möjlighet att lägga ut alla delsteg i tillverkningsprocessen externt, vilket gör att vi har mycket små omkostnader i jämförelse med många andra genterapibolag. Att CombiGene har ett gott renommé bland kollegor i branschen demonstreras bland annat av att vd Jan Nilsson nyligen utsågs till styrelseordförande för nybildade CCRM Nordic AB – ett nationellt kluster för kommersialisering av avancerade terapier. Jag ser personligen mycket framemot att som styrelseordförande spela en aktiv roll i den fortsatta utvecklingen av CombiGene!”

Share the article: