Historia

1999 – 2005: Upptäckten

– Merab Kokaia och David Woldbye inledde ett svenskt-danskt forskningssamarbete för att utveckla nya behandlingsformer mot svårbehandlad epilepsi.
– Ett flertal akademiska studier hade indikerat att produktionen av NPY ökar i hjärnans nyckelregioner efter ett epileptiskt anfall, och en hypotes var att NPY är en del av kroppens eget försvar för att hämma de epileptiska anfallen.
– Woldbye och Kokaia insåg att man kunde få en tydligare anfallshämmande effekt om en förhöjd nivå av NPY kombineras med ökad nivå av receptorn Y2.

2006 – 2013: CombiGene grundas

– En prioritetsansökan skickades in till svenska patentverket PRV.
– Framsteg hade skett inom genterapi-fältet och sk AAV-vektorer etablerat sig som en lämplig metod för att föra in terapeutiska gener i mänskliga nervceller.
– Tillsammans med entreprenören och finansiären Lars Thunberg bildade Kokaia och Woldbye bolaget CombiGene AB, för att kunna vidareutveckla och kommersialisera uppfinningen.
– Patentansökan skickades in i USA och Europa (EPO).
– Woldbyes och Kokaias akademiska forskningsprojekt fortsatte parallellt med bolaget och ett stort antal artiklar publicerades i välrenommerade tidskrifter.
– Bolagets ägarkrets utökades.

2014 – 2015: Uppväxling

– Patentansökan godkändes in i USA och Europa (EPO).
– CombiGene omvandlades till ett publikt aktiebolag, styrelsen ombildades och ett plan lades ut för att notera bolaget på AktieTorget.
– Bengt Westrin rekryterades som VD.
– Bolagets säte och besöksadress förflyttades till Medicon Village i Lund.
– En kraftigt övertecknad noteringsemission genomfördes som tillförde 12.5 MSEK före emissionskostnader.
– Notering på AktieTorget skedde 25 maj.
– Dotterbolaget CombiGene Vet AB bildades.
– Screening mot final genvektor inleds.

2016: Idag

– Första omgången screeningstudier genomförd enligt plan.
– Nya studier startade.
– Ny patentansökan inskickad.